tavleliden.blogg.se

Ett år

Publicerad 2015-06-17 22:26:56 i Allmänt, Till minne av min älskade pappa,

Ett år utan dig. Ett år av saknad. Du har varit i mitt hjärta hela dagen. Som vanligt, men ändå extra mycket. Idag har varit en speciell dag för mig på många olika sätt, och kanske såg du mig när klockslaget slog minuten då du tog ditt sista andetag för ett år sedan? Du fanns i alla fall i mina tankar under hela tiden. Om du funnits här idag så vet jag vad du hade sagt. Det är stenhårt och full fart framåt är det som gäller, business as usual. Jag kan höra din entusiasm. Ja.. Om du ändå vore här idag pappa..


Surrealismens resa

Publicerad 2015-06-12 13:29:54 i Allmänt, Till minne av min älskade pappa,

Idag är en lite dyster dag. För exakt ett år sedan satte jag mig i bilen och körde upp till Skellefteå sjukhus. Pappas hälsa hade blivit dramatiskt sämre och jag ville hälsa på honom innan jag skulle resa bort till Sundsvall över helgen. Men det blev aldrig någon resa. Jag hann bara komma upp, sitta och hålla i hans hand i någon timma innan läkaren kom och gav oss domen. Sen kom de mest surrealistiska dagarna i mitt liv och sex dagar senare lämnade han oss här jorden. Jag ville inte vara någon annanstans än där hos honom. Men känslan att se den man älskar kämpa för att få några fler minuter och tillslut försvinna är något som jag inte ens  önskar min värsta fiende.  Ett år har gått och det känns som om det vore igår. Saknaden är starkare och sorgen har satt sig i djupet och är nu en del av livet som är kvar. Jag brukar tänka att sorgen egentligen ett tecken på kärlek, och därför är den god. Alltså inget man förtränger, utan jag låter den vara som minnen, men minnen som känns extra mycket. På din årsdag lovar jag dig att göra saker som jag vet att du hade velat. Vara nära naturen med familjen, fira att du fanns och glädjas åt alla härliga minnen. I det stora hela så är jag egentligen glad. Glad att du fick lite extra tid. Att du kunde leva på det sätt du önskade in i det sista. Och att vi fick vara med dig. Jag är glad över att vi gjorde midsommaren till vår högtid, och den traditionen lovar jag att vi alltid kommer fortsätta med. 

Jack har feber efter sitt vaccin så vi ligger och myser av varandras sällskap. Mat och närhet är det enda som duger nu så tror vi stannar här idag. Livet fick en ny mening när man behövde det som mest. 

Vår plats

Publicerad 2015-05-09 09:16:56 i Allmänt, Till minne av min älskade pappa,

Vi är i stugan och förbereder för sotaren som ska komma i veckan. Även om det är underbart att vara här så är det är det även frustrerande. Det finns så mycket man vill göra. Renovera, reparera och få fint. Men det går inte ännu. De "administrativa bitarna" med arvskiftet är inte klart ännu så denna del i livet står tyvärr på paus. Vem kunde drömma om att det skulle ta så lång tid, samtidigt som man inte är förvånad. Men förhoppningsvis blir det klart snart så vi kan börja göra iordning och spendera mer tid här där vi och vår älskade pappa vuxit upp. Alla fina minnen finns kvar och vi lovade dig att detta är platsen där vi ska fortsätta skapa minnen med våra nya familjemedlemmar.
Drömmer om dig var och varannan natt. Tänker på dig jämt. Saknar dig alltid. Hade gjort vad som helst för att få några  minuter till. En stund med dig. Det finns så mycket jag vill berätta. Vill lyssna på dina kloka lugnande ord. Jag hör din röst i mitt hjärta, men kan inte sluta önska att du vore kvar hos oss. Frisk utan tumörer och metastaser med Jack i din famn. Det är min dröm. 

Det som förändrar allt

Publicerad 2015-01-30 20:48:31 i Allmänt, Till minne av min älskade pappa,

Livet är för bra för att vara sant. Allt kan inte vara perfekt. Hade allt, men nu saknar jag dig. Vår kämpe och inspirationskälla. Cancer är tortyr. Att sitta utmed och inte kunna göra något är tortyr. Att ta emot läkarens dystra bud är tortyr. Att se allt det där. Det var så overkligt. En dryg vecka kändes som stilla evighet. Vi alla var i limbo tillsammans med dig. Men är tacksam över att jag fick vara med dig din sista tid. Höra dina väl valda ord. Krama din hand. Finnas där för dig. Visa dig hur mycket jag älskar dig. Du var stark in i det sista och det är det jag försöker minnas. Men inbland kommer de andra minnesbildena krypandes tillbaka. Läkarens ord. Förtvivlan och smärtan... Inget blir någonsin det samma igen. Var du än är nu så hoppas jag att du får vara frisk och fri från sjukdomens plågor. Saknar dig.

Det jag lovade dig kommer guida mig genom det sista. Familjen är allt.

Olika världar

Publicerad 2014-11-19 20:38:48 i Allmänt, Till minne av min älskade pappa,

Åh vad jag önskar att du var hos oss nu.. Det är så oerhört sorgligt att det skulle behöva bli så här. Men på ett sätt är det tur att du slipper se allt som försiggår efter din död.. Dina ord och din vilja finns kvar i mitt hjärta och de vägleder mig genom litet som stort. Du var så klok och jag kommer alltid vara stolt över de värderingar och lärdomar du gett oss. En vacker dag kommer vi kunna sörja i lugn och ro, fram tills dess är det bara att gilla läget och köra på. Varje dag får man lära sig något nytt och det blir vad man väljer att göra det till. 

I morgon ska vi till barnmorskan och lyssna på hjärtljud. Underbart. Håller tummarna för att järnvärdet ökat en gnutta. Men det är inte det enda jag håller tummarna för. Det är mycket spännande saker på gång! 

En helg för dig

Publicerad 2014-11-01 21:26:28 i Allmänt, Till minne av min älskade pappa,

Nu är det lite mer än 4 månader sedan du lämnade oss på jorden. Men i våra hjärtan finns du kvar, och i helgen finns du extra mycket hos oss. Vi samlade familjen och besöke din viloplats.  Tände ljus. Tillsammans saknar vi dig. Tillsammans är det viktiga i livet. Och tillsammans ska vi hjälpa varandra - Det lovade vi dig.

När jag satt vid din sida och höll din hand så visste vi inte att det växte ett nytt liv i min mage. Du skulle få bli morfar. Du hade blivit världens bästa morfar. Pyret skulle få höra så många spännande berättelser om människor du mött, världsdelar du sett och vittra såklart. Du skulle lära honom allt du lärt mig. Men nu får vi lära ut och berätta dina historier vidare istället. Vi saknar dig så..


Nytt rum får fokus!

Publicerad 2014-09-08 17:27:00 i Allmänt, Till minne av min älskade pappa, Vardagsrum, mom to be,

Jag har varit lite dålig på att uppdatera här.. Har efter jobbet varit otroligt trött på sistånde. Varför? Jo, det gömmer sig ett litet barn i min mage som redan nu tar all  min energi. Men vad gör det - vi är såklart överlyckliga över att vi i början av mars 2015 kommer bli föräldrar för första gången. Det känns som att man befinner sig i en overklig kärleksbubbla. I samma veva som min älskade pappa lämnade oss fick vi ett nytt liv på vår jord att älska. Kanske var det meningen att pyret skulle komma till oss just nu/då, även om jag såklart önskar att min pappa hade fått möjligheten att dela gläden med oss och att vårt blivande barn skulle få lära känna honom. Men han finns kvar i mina drömmar, tankar och det kommer bli många härliga historiestunder lite längre fram.. 
 
Nu får ett nytt rum fokus i huset inom kort - barnrummet. Nedan är en två veckor gammal bild på bäbbo i magen. Vi fick även tjuvkika i magen idag. Den låg och gjorde ryggsim. Den lilla har verkligen hunnit växa till sig! Såg nästan dubbelt så "stor" ut i jämförelse med denna bild.. Inte kostigt att även magen sväller så det knakar. 
 
 
Är med i tidningen. Härligt perspektiv på min svullna smyggravida mage. Den bjuder jag på :) Länk till repotaget som handlar om inredning. Älghornet fick jag av pappa månaden innan han gick bort. Har alltid velat ha ett horn och för oss är det verkligen pricken över i:et i vårt vardagsrum. Tyvärr funkar länken bara i 24 h.
 
 
 
 
 
 
 

Fiskarpojken min

Publicerad 2014-08-23 10:11:00 i Allmänt, Till minne av min älskade pappa,

Det går inte en dag utan att jag tänker på dig. Var du är nu. Att jag vill ringa dig. Krama dig. Jag hör din röst och vad du skulle säga till mig nu. Jag följer dig i mitt hjärta. Du har lärt mig vad som är rätt och fel. Sista dagarna och jag lovade dig så mycket. Jag kommer inte svika dig. Aldrig. Aldrig glömma vad som faktiskt är viktigt här i världen. Familjen. 
 
Två minnesgåvor som pappa skrev i sitt avskedsbrev att han ville jag skulle ha. När jag ser dem så minns jag dig. Och alla ställen där de hängt. Minnen är ovärdeliga.
Fiskarpojken av CM Lindqvist.

Hem från skäret av Bert Håge Häverö. 

Kärlek och andra sidan av myntet

Publicerad 2014-06-28 12:23:00 i Allmänt, Till minne av min älskade pappa,

Det är inte ett avslutat kapitel i vårat liv, det är ett farväl på återseende. Vi kommer minnas dig och du kommer alltid att vägleda oss genom livets alla faser. Det är ju trots allt på grund av all kärlek som gör att det värker så ofantligt mycket. Du har betytt så mycket för så många och nu lämnar du efter dig ett enormt tomrum. Men vi har lovat dig att fylla det med glädje och kärlek. Om vi inte kämpar vidare och fortsätter leva så vore allt du byggt upp för oss meningslöst. Du hade verkligen en förmåga att sprida trygghet till allt och alla. Det är du som har gett mig styrkan att inte låta detta skepp sjunka nu när krisen stormar. Nu är det bara en sak som gäller - business as usual (som du brukade säga) och fortsätta leva! Tack för allt det fina du lämnat kvar hos oss - minnen, kärlek och allt det där andra..
 
Saknaden av dig kommer alltid finnas i mitt liv och där med även på denna blogg till viss del. Men livet ska gå vidare och jag ska försöka fortsätta skriva om husprojekten och inte bara det som rör sig i mitt huvud just nu. 
 
Ta hand om varandra!

Det blev vårt sista samtal

Publicerad 2014-06-25 10:18:00 i Allmänt, Till minne av min älskade pappa,

Var i Sthlm på utbildning igår. En lättnad att låta hjärnan tänka på annat. Sist jag var där för drygt två veckor sedan så ringde jag vad som blev mitt sista samtal till dig. Du var matt i rösten. Något hade förändrats. Läkarna hade utan förklaring avbrytit antibiotikan trots att sänkan var närmare 200. Jag kände på mig att något stod riktigt illa till. Smsade henne och hon bekräftade att min oro vad befogad. Jag kom hem med flyget på kvällen. Bestämde mig för att ställa in morgondagens jobbmöten och kommande konferens. Dagen där på skulle jag vara hos dig och ingen annan stans.
 
Vaknade upp tidigt men packade ingenting. Jag skulle ju inte stanna länge, du skulle ju bli bra och få åka hem inom kort.. Sträckkörde 12 mil nordlig riktning. Tvingade hjärnan att inte tänka, bara köra. Kom fram. Där låg du och vi höll om varandras händer. Hårt. Du visste redan då, men inte jag. Det dröjde ett par timmar, du kollade mailen tvärt men så kom läkaren och ville prata med oss i enrum. Inget bra tecken men fortfarande så hade jag hoppet uppe, hoppet som bokstavligen bultade i min kropp till värkar. Du gick framför oss. Hon och jag gick bakom och tittade på varandra med skräckfyllda ögon. Våra hjärtan slets sakta i bitar ju närmre vi närmade oss rummet. Vi marscherade som zombies genom korridoren. Läkaren pratade i någon minut. Han sa att det tidigare funnit hopp, men inte nu längre. Mitt förstånd rann som sand mellan mina fingrar. För hemskt för att förstå. Vad då ingen mer behandling? Vad då tänka ut hur man vill spendera sina sista dagar i livet? Vad då?!?!?!!!  Pappa var stark och ledde marschen tillbaka till sängen i sal 3 där främlingar låg. Men vi var i vår bubbla. Vi alla tre kramades. Hårt. Gråtandes. Det kan inte vara sant! Men in kom en sköterska glad i hågen "Nu ska ni få ett eget rum hihi.. Vi tänkte att det var bäst så hihi hehehi". Surrealism.
Tack till er alla som visat omtanke till mig, min pappa och hans närmaste. Det är stunder som dessa det är tur att man har sina älskade vänner, ett fantastiskt jobb, finaste familjen och bästa sambon. Utan allt detta så hade det inte varit värt att bekämpa smärtan och sorgen. Men ni gör det värt varenda sekund.

Den enorma smärtan & saknaden

Publicerad 2014-06-23 21:46:00 i Allmänt, Till minne av min älskade pappa,

17 juni klockan 11:05:25 tog min älskade pappa sitt sista andetag. För drygt två år sedan fick vi domen: Icke opererbara cancermetastaser i levern. Under dessa två år har han kämpat, jobbat och levt nästan som vanligt. Precis så som han önskade. Han satt i pressintervjuer från sjukhuset, reste till mässor dagen efter cellgiftsbehandlingar, umgicks med oss i stugan under helgerna.. Men efter två år med cancer, en bilolycka i vintras och tillslut en allvarlig lunginflamation så orkade kroppen inte längre.
 
Jag tillsammans med de närmsta fick vara med honom hela sista veckan och stunden han lämnade jorden så höll jag hans hand. Min älskade pappa. Under veckan som gick så hann vi prata om allt mellan himel och jord. Han gav mig många kloka råd och vi kramade om varandra.Trots att vi viste att slutet endast var dagar, kanske timmar, bort så höll han fokus och tänkte positivt. Vår kämpe, in i det sista! Jag saknar orden som kan beskriva måtten av min sorg och saknad. Du var grundbulten i mitt liv. Du har lärt mig så mycket. Även om du konstant varit på resande fot mellan olika affärsresor så har du alltid funnits nära i mitt hjärta. Till mig har du alltid kommit när jag har behövt dig som mest. Du har coachat mig genom livet - smått som stort i barndomen, i tonåren, i vuxenlivet och inte minst i min karriär. Du var min mentor och min stora förebild.  Jag är i chock. Det får inte vara sant.. Alla minnen, värderingar och lärdommar kommer jag förevigt bära med mig och förhoppningsvis kan jag en dag lära mina framtida barn allt det du lärt mig. Allt från matematik, kärlek, affärer, till vävxelkopplingen i traktorn. Det känns inte rätt att du var tvungen att lämna oss redan nu. Vi saknar dig!
 
 
Begravning sker i kretsen av de närmaste den 25/6-14. men till er som vill lämna en minnesgåva för min pappa Kjell-Allan kan göra detta till cancerforskningsfonden genom denna länk. Kampen mot cancer är något som så få som möjligt ska behöva genomlida. Oavsett om du skänker din peng i form av en minnesgåva eller bara ett direkt bidrag till cancerfonden eller cancerforskningsfonden så kan det göra stor skillnad. Ditt lilla bidrag kan rädda liv! 
 
Vi valde cancerforskningsfonden av flera olika skäl. Men framför allt så har det kommit mycket ny forskning om cancer och metastaser i levern. Tyvärr kunde inte de bepröva någon nyupptäckt metod på min pappa. Men bidrar vi till forskningen så kanske det kan hjälpa någon annan som befinner sig i en liknande situation.  

Tårar är kärlek

Publicerad 2014-06-15 11:15:00 i Allmänt, Till minne av min älskade pappa,

[...] Det finns många där ute som aldrig lärt känna sina föräldrar. Jag är så tacksam över att jag har fått äran och glädjen att lära känna min pappa. Även om han har jobbat hårt dygnet runt, rest genom land och rike - så har jag alltid vetat var jag haft honom. När jag har behövt honom så har han kommit till mig snabbare än blixten, oavsett var på jorden han har befunnit sig. Nu får jag finnas här för honom när han behöver oss. Det är kärlek. [...]

Varandra

Publicerad 2014-06-14 09:24:00 i Allmänt, Till minne av min älskade pappa,

Jag har lovat dig att göra någonting bra av allt ont som vår familj drabbats av, cancer. Ett sätt att göra detta på är att påminna omgivningen om hur värdefullt livet är och hur viktigt det är att man hjälper varandra. Denna blogg skulle handla om husbygge, men på gott och ont kommer den att handla om så mycket mer. Jag är så enormt tacksam över de värderingar och allt fint du har gett mig här i livet. Du är och har alltid varit min största förebild, och jag älskar dig! Nu kommer jag sitta vid din sida och tillsammans ska vi vara starka i denna mardröm. 

Om

Min profilbild

Madeleine & Markus bygger slott

Han är egenföretagare och hon arbetar inom bemannings- och rekryteringsbranschen. Tillsammans så har vi byggt ett enplanshus på Tavleliden i Umeå. 160 kvm ren kärlek! Huset är ritat av oss själva med lite inspiration från omgivningen. Spana gärna in de olika blogg-kategorierna för mer detaljer! Nu har vi hunnit bo i huset i 2 år (men byggprojekten tar aldrig slut). Nyfiken för att veta mer? Skriv till oss på majo0258@gmail.com eller läs här! Enjoy!

Senaste inläggen

Kategorier

Tidslinje

Tidslinje

Arkiv

Prenumerera och dela